Eriksdaljojanna

jag har jobbat i måndags, Ebba var då hemma hos Falk, men Anna var på dagis, när jag hämtade henne efter jobbet, så sa fröken på dagis att Anna hade 38 graders feber, så på tisdag stannade jag med båda barnen hemme, onsdag båda barnen till dagis och jag till jobbet. I torsdag fick jag också jobba, 8 timmar, så jag kom hem vid 6-tiden på kvällen, efter mig, kör det en fyrhjuling på tomten, jag känner inte igen killarna som satt på den, men när dom kliva av och den som satt längs bak försöka kommer fram till mig, men tar en jätte sväng, så att jag får nästa fånga upp honom, fattar jag vad det är, det första han berätta för mig är att hans fru omkom i tsunami. Dom sätta sig alla på min fina nya terass och dricka en öl till, sen kom det fram att det är ju våra granne, våra närmaste grannen faktiskt, men dom bo ju ganska långt borta i alla fall, kanske 800 m luftlinjen... och vi har inte kontakt med dom, det har liksom inte blivit av... sen bestämde dom att alla skulle går till grannen, altså alla killar, så dom dra, och jag sitter själv med mina barn... men jag hade ju börjad måla terass-panelen utvändig, så det slutförde jag och så gick barnen och jag in... vi åt kvällsmat och jag la barnen, gick ut och målade resten av utvändiga panelen, går och lägga mig vid 22-tiden... efter några minuter hör jag först min mobil som ringer, men jag skita i det, sen hemma telefonen, sen hemma telefonen igen, så jag svara och så är det Ivo, om jag skulle kunna komma och hämta dom, Falk kunde inte hålla sig på 2 ben... jag-skitförbannad-åker dit och så kommer vi hem... lägga Falk i hans säng och gick själv i sängen.
Tidigt upp i morse, lämnade barnen på dagis och åkte till jobbet, där stöta jag ihop med en arbetskollega som är det värsta jag vet, han är alltid otrevlig, hjälpa alldrig och svara inte på frågorna osv... så jag gör allt för att undvika honom, men vi stöte på varan och så säger han något otrevlig och jag säger tillbaka osv.. sen gick jag bara därifrån, men jag tycker inte om sånt, och då gör jag felet att jag går till min chef (världens bästa chef faktiskt- förrutom idag kanske...) och då börja jag gråta och så lämna jag rummet och han säger: jag hämta HONOM, jag säger: nej, men han gjorde det i alla fall... tack för det...
jag har inte pratat med HONOM... och jag vill inte heller det... hoppas att jag kan undvika det... känner mig jätte löjlig att jag grät på grund av HONOM... jag vill inte bli kompis med honom, men man borde väl kunna prata med varan... eller hur???
skit samma, nu är det helgen och jag är ledig...
När jag kom hem, så målade jag utvändiga sidan av panelen för 2. gången med faluröd, så nu ser det jätte fint ut.
I morgon bli det insidan och sen bjälken också, när allting är klart ställa jag bilder in här...
Så ni får har lite tålamåd...